Typ som Pippi

Igår skulle jag vara duktig och drog iväg till gymmet. Jag viftade runt där i en timma på en såndärn cross-trainer. Det som är märkligt med de där maskinerna är att det inte är jobbigt att använda dem. Jag menar, jag ser ju på maskinen att jag springer ett visst avstånd, en viss tid och har en viss puls. För tusan - maskinen talar till och med om för mig att jag bränner en väldans massa kalorier. Men det känns inte! Jag skulle nog kunna fjanta runt på en såndär i två timmar om jag försökte. Löpband däremot är mycket jobbigare, man kommer kortare sträcka, springer långsammare och bränner färre kalorier, ändå är det jobbigare! Jag förstår helt enkelt inte. Och inte nog med att det inte var jobbigt - jag har ingen träningsvärk idag heller! Jo, kanske lite, i armarna och axlarna och ryggen, men benen då? Det är ju de som gör allt jobb! Jag har filurat en del på varför det är så här, och det måste nog vara för att;

1. Jag är jättestark eller
2. Jag gör helt fel eller
3. Maskinen är så finurligt konstruerad att det är omöjligt att bli trött

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0