ichi

Fortfarande trött. Fortfarande stressad. Fortfarande ångest. Fortfarande saknad. Fortfarande tidvis.

Jag borde gå och lägga mig. Ska upp tidigt imorgon och åka tåg. Att ta tåget 50 mil och sen bil 30 mil till känns helt rätt just nu.

Ha en fantastisk helg, det tänker i alla fall jag försöka ha!

Idag har jag inte så mycket att säga. Man skulle kunna kalla mig ur fas. Jag sov knappt nånting alls inatt, har stressat hela dagen idag och har fortfarande alldeles för mycket att göra. Och så lite fylleångest på det. Just nu är det ungefär som Lars Winnerbäck uttrycker det.

Tidvis
tid har förlöpt
dagar har gått
månen har vandrat sin väg
genom vitt och svart och grått

jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat
ditt huvud mot mitt bröst

somliga dar
tar jag in vad jag hör
det går kvällar ibland när jag
inte ens undrar vad du gör

det är ibland som förut
ibland har jag känt att jag duger
jag har hämtat och samlat ihop
nog med kraft att gå ut

jag ser dig fortsätta nu
med varsamma kliv
jag ser dina drömmar sakta lossna
från mitt liv

jag har saknat en vän
jag har varit på krogar och barer
det har hänt att jag ljugit och sagt
att jag måste gå hem

jag har saknat din röst
nu har du en ny
ännu okända nätter ruvar i väntan på att gry

Det här med förhållanden är förbannat komplicerat egentligen. Det är nu nästan ett halvår sen det tog slut mellan mig och A, men jag kommer inte över honom. Det känns som att jag har provat allt. Jag har varit arg, jag har varit ledsen, jag har accepterat och jag har försökt gå vidare. Inatt sov jag tillsammans med L, och på nåt vis känns det som ett snedknull. Trots att L är jättetrevlig vet jag att jag aldrig skulle kunna ge hela mig till honom, eftersom A fortfarande äger mitt hjärta. Han lärde mig att älska, nu måste jag bara lära mig att sluta älska också.


Den här låten är mitt soundtrack ikväll

http://www.youtube.com/watch?v=z0bihpuJXcQ

God natt

Åkte in en sväng till stan idag också, eftersom jag kom på att jag behövde strumpbyxor till ikväll. Eller rättare sagt kanske behöver, jag har inte bestämt mig för vad jag ska ha på mig än. Antingen blir det svarta klänningen med röda naglar och röda skor, eller så blir det nya kjolen med svart överdel och svarta skor. Det är höst på riktigt när man märker att man bara vill ha mörka kläder på sig. Jag drömde om snö inatt, kanske kommer den snart?

Hursomhelst så bara "råkade" jag ramla in på Din Sko och hittade de här skönheterna. Vill ha!

Nu: dags att städa lägenheten inför kvällen!

Haha, nu tittar jag på hål i väggen istället. Det är hysteriskt roligt. En av de saker som gör det så roligt är deras outfits. Jag menar, silverfärgad kroppsstrumpa med knä- och armbågsskydd och på det hjälm. Det är tur att det finns de som inte behöver skämmas över att visa sig i kroppsstrumpa, typ Benke.

Men vem är den där Johan? Vad är det han har varit med i? Jag känner igen honom sjukt väl...

Kram


Ps. En hälsning från Västergötland: Hôl i vägga, bôra på, bôra på, hôl i vägga, bôra på! (om nån känner sig manad att översätta är det fritt fram) Ds.

Sitter och tittar på Singing bee nu, det är verkligen ett intressant program... Det ska vara så att man inte behöver kunna sjunga, utan bara kunna rätt text för att få vara med, men jag börjar undra om det kanske är så att det är en nackdel om man kan sjunga. De flesta som är med verkar vara helt tondöva. På alla sätt och vis. Det gör ont i öronen när de sjunger. Jag menar, om man tar ett snitt av svenska befolkningen som tycker om musik måste det väl vara mer än en av sex som kan sjunga? Eller är det så att de som kan sjunga inte vill plåga ihjäl sig genom att dela scen med tondöva människor.

Jag är bra på texter och kan sjunga utan att folk håller för öronen eller protesterar. Kanske skulle jag söka?

Nej förresten, jag skulle aldrig stå ut med de där urtöntiga dansarna. Inte nog med att de har fula kläder och att koreografierna verkar vara hämtade från Friskis och Svettis, de är inte ens koordinerade. Är det för mycket att begära att dansarna (som man får anta har nån typ av utbildning) ska göra samma rörelse samtidigt?

Killen som sjunger i bandet är söt i alla fall! Det är ändå något :D

Det är synd att Fredag hela veckan har gått och blivit så tråkigt (och att September är den utvalda artisten ikväll). Kanske skulle man titta på en film istället (eller kanske det helt underbara Six feet under?)?

På tal om film är jag riktigt sugen på att köpa film nu! Jag har nog bestämt mig för att "investera" i två stycken nu när pengarna har rullat in på kontot; Tillsammans är man mindre ensam (som är helt underbar, boken av Anna Gavalda rekommenderas starkt) och givetvis Sex and the City :D Jag har inte sett Sex and the City än, men jag tror inte jag kommer bli besviken om jag köper den :)

Jag provade förresten en lila tunika på Gina idag. Tråkig passform och dassig färg tyvärr, den kunde varit fin annars... Däremot köpte jag en kjol, ni vet den som Alice hade på sig i fredagsfinalen av Idol förra veckan (och nej, jag köpte den inte därför, jag hade tittat på den innan). Den går dessutom att använda som klänning om man vill och har tights till.

Hjälp, jag lyckades precis sjunga med rätt i Blackjacks "inget stoppar oss nu". Jag tror att det är dags för mig att byta kanal.

Kram på er!

... så tror jag att jag kan ha klarat tentan i tisdags, eller rättare sagt - jag är antingen underkänd eller har fått VG eller MVG tror jag. Jag hatar betyg, djävulens påfund är det!

... nåt som däremot inte är djävulens påfund är lila klänningar. Ska det bli den från Rut m.fl eller den från Gina?

... den här ser helt underbar ut på bild. Det trista med Gina är dock att saker ser väldigt bra ut på bild, men när man ser dem i verkligheten är de ofta i tråkigt material, konstiga färger eller ser allmänt billiga ut. Jag har svårt för den där grejen att ett plagg ska vara en klar outfit (typ skjorta med skärp, tröja med skjortkrage), vilket är lite för vanligt på Gina.

Shopping på lördag kanske?

Kram

Det är helt galet hur ineffektiv man blir när man är ledig för en gångs skull. Jag brukar ursäkta mig själv på bakissöndagar och liknande, jag menar; om jag far runt som en skottspole i veckorna måste jag väl få slappa en dag? Det tycker jag i alla fall. Nu är jag ledig i tre dagar. Igår gjorde jag ingenting. Idag gjorde jag ingenting. Och det är inte så att det inte finns saker att göra, min lägenhet ser ut som att en bomb har smällt av, tvättkorgen är full och kylen tom. Dessutom är vasken och diskbänken full med disk och - ve och fasa - mina böcker, filmer och skivor är osorterade! Man tycker att jag borde ta tag i mitt liv nu när jag är ledig. Men nej - jag väljer att göra ingenting. Min dag igår bestod av att jag drog runt och pratade med folk i fyra timmar, sen skulle jag gå och träna men föll för frestelsen vilket slutade med att jag åt pizza och tittade på Bonde söker fru och Greys med K och K. Det var trevligt dock :) Idag skulle jag också träna, vilket slutade med fika med H, som har fyllt år och som inte hade fått sin present än. Det blev ett armband från Ma Poupinette som var graverat, hoppas hon gillade det. Sen hittade jag 25-årspresent till K, som ska ha fest i helgen. Lite scary att ensam köpa present från 9 pers :S Hoppas hon gillar den!

Efter mitt 2-timmarsfikande och presentinköp lyckades jag närvara vid ett möte i alla fall. Inte för att jag lyckades ha nån sorts struktur eller kom ihåg hälften av vad som skulle sägas, men ändå!

Nu är ambitionen att jag ska gå och lägga mig typ snart så att jag inte vaknar för sent imorrn så att jag kommer iväg och tränar så att jag får nån sorts ordning på mitt liv. Kanske kommer jag iväg och handlar också, jag behöver mer garn till min fina lila halsduk så att den kan bli riktigt lång och varm och go. Kanske lyckas jag till och med röja lite här och dammsuga så att det går att vistas här utan att bli fysiskt illamående. Det kommer ju faktiskt hit folk på lördag!

Kram på er!

Jag känner att jag är inne i en pannkaksperiod nu. Eller i alla fall en period där jag gillar platta saker med mycket vetemjöl i. I tisdags åt jag raggmunkar till middag, i onsdags åt jag raggmunkar till lunch, igår åt jag pannkakor till middag (med tomatsoppa) och idag sitter jag här med mina pannkakor igen. Den här gången "krispiga fiberpannkakor" eller vad de kallas, pannkakor med fiberhavregryn i i alla fall. Krispiga vet jag inte om jag skulle kalla dem, men goda är de. Jag misstänker starkt att det blir några över till lunchen imorgon. Jag känner mig lite som ett litet barn, de brukar ju vara tokiga i pannkakor. Kanske borde jag växa upp, men det är ju inte lika roligt! Nu får jag helt enkelt vara pannkaksexpert istället, för om jag får säga det själv (vilket jag säkert får eftersom det ändå är så få som läser det här) så är jag ganska bra på pannkakor. Jag kan steka dem utan att de går sönder och få dem att kännas mer matiga och få dem att smaka godare. Det är något att vara stolt över, känner jag (eller så försöker jag bara ursäkta min barnsliga och onyttiga vana, vem vet?).

Ugnspannkaka imorgon?

Kram på er

Ichi blev sugen på pannkakor och gick till affären för att köpa ägg och mjölk. Det slutade med en halsduk. Jag vet inte riktigt hur det gick till när mjölken blev till ett par garnnystan och jag började virka istället för att ägna mig åt lämpligare aktiviteter (typ plugga till tentan jag har på tisdag) men jag ser fram emot när halsduken är klar! Garnet har den där perfekta lila färgen som jag har letat efter en klänning i :D Jag antar att jag ser den som nån sorts kompensation. And I like it, yes I do!