"Du är ju sjuk, kvinna"

Ja, så låter det ganska många gånger om dagen hemma hos mig. När min man snubblar över högar med kläder eller skor eller prylar eller ännu mer kläder eller ännu mer skor eller ännu mer kläder och skor. Ja - ni fattar. Tur att han älskar mig ändå.

Fast jag måste medge att synen av våra garderober kan vara rätt komisk. Min - överfull till bristningsgränsen, hans - nästan tom. Och då har jag fortfarande inte hittat sista säcken med kläder...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0